Tårarna tar aldrig slut.

Hola bounita!
Händer?
Själv sitter man och torkar tårar.
Det är så att min "lillebror" Petter har åkt till forsterfamilj i Göteborg. Det går ryckten om att han ska vara borta i en vecka till ett år men jag vill inte tro något utavdom, för jag vill bara ha min älskade, saknade lillebror här nu!
Har din tröja på mig nu, den jag och Lina krigade om vem som skulle få ha den.
Petter, jag älskar dig verkligen otroligt mycket, man kan alltid lita på dig upp till 100 % och du ska veta att du också kan lite på mig lika mycket, finns alltid, dag som natt som du fannns för mig. Jag vet att du hade det svårt, att det är det bästa för dig att åka iväg, men ett år utan min Petrus, det går inte :/
Så nu tycker jag att vi har en tyst minut för Petter. Jag älskar dig lillebror!
Nu blir det mat även om matlusten är totalt borta!
Hörs senare darlings.
Pussar Louise.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0